Under hösten och framöver har Fadderverksamheten i Borås, träffar varje torsdag i Hemgårdens café där vi fikar och på ett lättsamt och otvunget sätt hjälper nysvenskar att integreras i vårat samhälle, och ökar förståelsen mellan våra kulturer. Fadderverksamheten har sedan starten 2014 uppmärksammat flertalet gånger i media.
Träffarna hålls i av integrationshandläggare från Borås Stad och vi satte oss ned med en av dem, Malin Hagman, för att höra mer om detta projekt som har fått så mycket beröm genom åren.
Hej Malin, integrationshandläggare på Borås Stad, men du har ett mångårigt förflutet inom liknande områden?
Ja, de senaste åren har jag jobbat med flyktingar i olika sammanhäng, både som volontär och anställd. Jag har bott och jobbat i England i ett par år där jag bland annat jobbade med ett program likt fadderverksamheten men som framförallt var riktat till fyktingar från Afghanistan.
Vad är det som är drivkraften?
Jag har alltid velat jobba med människor och med att hjälpa människor i utsatta situationer. Genom fadderverksamheten hoppas vi att vi kan göra någon liten skillnad i människors liv och underlätta integrationsprocessen.
Om man ser tillbaka, innan Fadderverksamheten startade, vad skulle du säga är de största skillnaderna inom integration i samhället?
Jag bodde utomlands mellan 2009 och 2016 så jag kan inte säga så mycket om integrationsprocessen i Sverige innan 2016. Men det har ju kommit väldigt många människor hit de senaste åren, framförallt under 2015/16 vilket har lett till nya utmaningar med att integrera så många personer. Sedan engagerade sig väldigt många som volontärer under samma period, och nu när media inte rapporterar på samma sätt om flyktingkrisen så ser vi också att ex. intresset för att bli fadder sjunkit.
Det skulle behövas fler svenskar som engagerade sig i att hjälpa nysvenskar att integreras. Vad är ditt budskap till de som funderar på att komma till oss?
Vi hoppas ju att vårt torsdags-café på Hemgården ska bli en avslappnad mötesplats där människor från alla bakgrunder kan mötas! Känner man att man vill engagera sig och träffa nya människor men inte vill ”binda upp sig” och bli fadder så är det här ett jättebra alternativ. Hit kan man bara komma och ta en kopp kaffe och prata utan krav.
Det finns cirka 200.000 ideella föreningar i Sverige. Hur kom de sig att det blev just Hemgården?
Hemgården har ju redan många olika verksamheter i huset och det ligger väldigt centralt i stan, och har en väldigt hemtrevlig atmosfär! Så det är en naturlig mötesplats, men tyvärr tror jag att det är många som inte vet om att det finns. Genom caféet så hoppas vi att fler också ska upptäcka Hemgårdens övriga aktiviteter!
Vi har väldigt många kurser och evenemang utöver året. Är du själv en föreningsmänniska?
Jag är inte med i någon förening just nu, men har engagerat mig ideellt väldigt mycket tidigare, framförallt när jag bodde i England. Föreningar är också en viktig del i integrationsarbetet där människor kan mötas över gemensamma intressen!
Tusen tack Malin för att du tog dig tid att sitta ned med oss en liten stund. Vi ses i vårat mysiga café på torsdag!
På Borås Stads hemsida kan man läsa mer och också ansöka om att själv få bli fadder.
Träffar: 9
Leif Svensson är född 1940 och debuterar med denna roman. Han har arbetat i 40 år som sjuksköterska. Han är aktiv schackspelare och medverkade i 15 år med daglig schackspalt i Borås Tidning, där han på 70-talet även skrev dagsverser under pseudonymen ”Särimner”.
Lars Ståhle är bosatt i Jönköping men är uppvuxen i Hillared ett par mil från Borås. Studerat bl.a i Jönköping, Göteborg och Stockholm. Varit yrkesverksam som lärare och skolledare under 25 år och resterande tiden (och till en del fortfarande) arbetat med flyglar, pianon och kyrkorglar. Skriver gärna om historiska skeenden och möten med människor som fascinerat och betytt mycket.
Mariana Steinmetz är barnboksförfattaren från Borås som skriver barnböcker som är genomtänkta och som berör. Hon tycker det är viktigt att det vi läser väcker tankar och känslor.
Rolf Sjölin. Född och bor i Gällstad, studenten i Borås 1956. Fil lic i statsvetenskap, gjort väljarundersökning i norr samt skrivit politisk historia om extrem glesbygd. Avhandling eget förlag samt Nordiska Sameinst i Norge. Antologier hos universiteten i Göteborg och Umeå, senaste hos Recito Förlag. Har skrivit två egna antologier samt medverkat i sex stycken.
Loella Olsson Fingalsson är en Boråstjej på 42 år som älskar sagor och all härlig mystik som finns så naturligt i dem. Hon har skrivit “Den glömda magin” samt uppföljaren “Kurragömma, två sagor om älvor” där den stora frågan är om älvor finns på riktigt eller inte. De fina bilderna i böckerna är ritade i svart-vitt så att läsarna själva kan färglägga dem och göra böckerna till sina egna sagoböcker.
Inspiratör och författare. Christinas vision är att alla barn ska få vara lyckliga barn. Som pedagog, idrottsutövare samt genom andra yrken har hon fått möjlighet att möta människor i alla olika åldrar och livssituationer. Utifrån dessa erfarenheter samt egna, hämtar Christina sin inspiration.