Hemgårdsrörelsen: Del 1.

Lördagen den 26 oktober 1912 började det. Dagarna innan hade de boende i Birkastaden i Stockholm fått en inbjudan till familjeafton i ”Läsestugan” på Rörstrandsgatan 46. Natanael Beskow skulle hålla föredrag. Efteråt bildade Beskow och Ebba Pauli den första hemgården, Birkagården i arbetarstadsdelen Birkastan, där bl.a. Rörstrands Porslinsfabrik fanns. Flera orter följde efter och startade hemgårdar.

Hemgårdsrörelsen byggde på impulser från England, den s.k. settlementsrörelsen. Settlementen uppstod i slumområden i de stora städerna. Meningen var att via settlementen förbättra arbetarnas villkor. Natanael Beskow, teolog och humanist med radikala idéer, hade besökt Toynbee Hall i början av 1900-talet, det första settlementet i England, och tagit intryck av de idéer, som fanns där, idéer för att kunna utjämna klassmotsättningarna och ge arbetarna möjlighet till studier och bildning. Redan 1844 startades i England de första settlementen. Det var bildningsintresserade och socialt engagerade kristna, som gick i spetsen för arbetet. Genom settlementet/hemgården ville man konkretisera sina strävanden. Arbetet direkt ute bland de fattiga i deras egna miljöer var huvuduppgiften. De första hemgårdarna var således en form av samhällsarbete. Idén om hemgårdarnas funktion ligger i själva namnet. Det rådde usla bostadsförhållanden i arbetarkvarteren. Gården skulle likna en hemmiljö, där arbetarna och deras familjer kunde delta i bildningsverksamhet samt kulturella och sociala aktiviteter.

Källa: Fritidsforum.

Träffar: 0