Click to listen highlighted text!

Hemgårdsrörelsen: Del 1.

Lördagen den 26 oktober 1912 började det. Dagarna innan hade de boende i Birkastaden i Stockholm fått en inbjudan till familjeafton i ”Läsestugan” på Rörstrandsgatan 46. Natanael Beskow skulle hålla föredrag. Efteråt bildade Beskow och Ebba Pauli den första hemgården, Birkagården i arbetarstadsdelen Birkastan, där bl.a. Rörstrands Porslinsfabrik fanns. Flera orter följde efter och startade hemgårdar.

Hemgårdsrörelsen byggde på impulser från England, den s.k. settlementsrörelsen. Settlementen uppstod i slumområden i de stora städerna. Meningen var att via settlementen förbättra arbetarnas villkor. Natanael Beskow, teolog och humanist med radikala idéer, hade besökt Toynbee Hall i början av 1900-talet, det första settlementet i England, och tagit intryck av de idéer, som fanns där, idéer för att kunna utjämna klassmotsättningarna och ge arbetarna möjlighet till studier och bildning. Redan 1844 startades i England de första settlementen. Det var bildningsintresserade och socialt engagerade kristna, som gick i spetsen för arbetet. Genom settlementet/hemgården ville man konkretisera sina strävanden. Arbetet direkt ute bland de fattiga i deras egna miljöer var huvuduppgiften. De första hemgårdarna var således en form av samhällsarbete. Idén om hemgårdarnas funktion ligger i själva namnet. Det rådde usla bostadsförhållanden i arbetarkvarteren. Gården skulle likna en hemmiljö, där arbetarna och deras familjer kunde delta i bildningsverksamhet samt kulturella och sociala aktiviteter.

Källa: Fritidsforum.

Visits: 18

Visste du att…

….det faktiskt finns en hel del litteratur om våra hemgårdar och själva Hemgårdsrörelsen? En bra start för att veta mera är om man läser “Den svenska hemgårdsrörelsen” som ingår i Riksförbundet Sveriges Fritids- och hemgårdars serie av böcker, som finns på bland annat Libris förlag.

Visits: 4

Click to listen highlighted text!