Gemensamma ytor, gemensamt ansvar

Möjligtvis att man inte lär sig sådant längre, men jag kan minnas att jag som barn fick lära mig att lämna rummet som jag fann det. Helst ännu bättre. Likaså när jag av Mulle lärde mig att om en grind till exempelvis en hage stod öppen skulle den vara det. Likaså tvärtom. Möjligtvis att det också hjälpte mig i min barndom att min far var noga med papper och pärmar, att var sak fanns på sin plats, vilket också har följt och hjälpt mig på många sätt genom livet. Ordning och reda helt enkelt.

För det är väl på så vis vi skapar trivsamhet, att vi visar hänsyn till varandra och helt enkelt skapar en gemytlig stämning. På arbetsplatsen liksom på gemensamma ytor och i det offentliga rummet. Har vi stökat till det hjälps vi åt att städa upp och har man lånat något lämnar man också tillbaka det, alternativt lämnar en lapp som förklarar vart det lånade har tagit vägen. För hur skulle världen annars se ut? Det handlar helt enkelt om sunt förnuft och hänsyn till sina medmänniskor och i samhällets hets om att vara effektiv i allting får vi hoppas att vi inte har avvecklat även detta, inte sant?

Ett enkelt ”tack” till kassörskan, stolarna inskjutna till bordet, lampan släckt i rummet eller bara en liten lapp med ett tack och en önskan om en bra dag. Små saker som kan vända en dag.

Integration är något som berör oss alla

I flertalet år har nu Hemgården varit en mötesplats, mitt i centrum av Borås, för den så viktiga integrationen. I en mysig atmosfär och med gott hembakt fika samlas vi, pratar om allt mellan himmel och jord samtidigt som vi hjälps åt att i längden skapa ett hållbart samhälle med hänsyn och medmänsklighet som ledord.

För det är ju exakt så det ska vara, att man i trivsam miljö hjälper varandra för att ta små steg mot förståelse och ett fungerande samhälle där alla får synas och höras. Där man i civiliserad miljö tar sig tid att lyssna på varandra och man låter ordet vandra. Ofta med mycket skratt och som leder till långvariga relationer. Kulturer emellan där vi hjälps åt att motverka isolering av individer i samhället.

språkcafé på Hemgården Borås

För närvarande samarbetar vi i föreningen Hemgården med Fadderverksamheten i Borås Stad, Medborgarskolan och NAD  i Väst (Nätverk, Aktivitet & Delaktighet) där vi använder oss av föreningslivet som en inkörsport i det svenska samhället. Vi har även anordnat Promenaden i Staden där olika föreningar har chansen att profilera sig och få fler medlemmar. För det är ju så, att i Sverige är föreningslivet oerhört stort och ett bra sätt att knyta nya kontakter på. Ett perfekt sätt att integreras på, tycker vi.

Du som företräder en förening är varmt välkommen att kontakta oss så kan vi säkerligen ordna med en sammankomst på något av våra språkcaféer. Eller kanske du vill vara med på ett kommande Promenaden i Staden.

Som privatperson är du också varmt välkommen då vi för närvarande har språkcafé på torsdagar kl 17.00-19.00 på Hemgården och digitalt på Zoom, tisdagar och torsdagar kl 18.00-20.00 dit du anmäler dig via Borås Stads hemsida.

Välkommen in i gemenskapen!

Det känns som att vi är på gång!

Inte bara att våra kurser nu är igång igen efter pandemin, vi har även hunnit ha premiär av teatern ”Kors & Tvärs på Vallagården”. Dessutom har vi ju haft Picknick-revy, storbandet Uffe Big Band på innergården, musik-quiz, livespelning med J.T. & The Soggy Bees och nu siktar vi mot Julstök i december.

Visst är det skönt när kulturlivet är igång igen?

Hemgårdsbloggen får nytt liv!

Med ambitionen att framföra nyheter om och med föreningen Hemgården i Borås och med fokus på kultur, både i huset men även i vår stad, skakar vi nu liv i vår gamla blogg.

Reportage, intervjuer, historiska inslag – vad vill du se och läsa om på Hemgårdsbloggen? Hör av dig och ge förslag!

Nya inlägg kan du följa genom att prenumerera via RSS eller på Casono där du kan lägga Hemgårdsbloggen som favorit.

Bloggintervju: Susanne Barrstrand.

10-11 december blir det sagolikt på Sagateatern! Repetitionerna inför julens föreställning Askungen pågår nämligen för fullt och skådespelarna börjar bli varma i kläderna. Den rutinerade regissören Susanne Barrstrand är såklart med i vimlet och ser till så att allt går rätt till.

kursledare-susanne-barrstrand-litenHej Susanne, går repetitionerna som planerat?
Repetitionerna  är igång o arbetet fortsätter för fullt.
Hur kom det sig att du började med teater?
Redan som liten var jag en riktig dramatisk teatertjej ,på lekis och skolan. I första klass hade jag turen att få en lärarinna som var teaterintresserade.Jag började spela teater som sexåring på Hemgården. Spelade på julmarknader m.m.
Du har regisserat ett antal ungdoms- och barngrupper här på Hemgården. Vad är det som lockar mest att jobba med just barn och ungdomar?
När jag var 17 år bad min teaterledare Åke Björkman mig att ha en barngrupp sedan har det rullat på i olika sammanhang. PRO teater, elevens val och olika studieförbund.
På Hemgården har jag genom åren haft barn och ungdomsteater och vuxenteater.Just nu i höst har jag börjat med teaterleken för 4 -5 åringar.
Det är kul att följa barn och ungdomars utveckling i teater. En del har gått vidare på estetlinjer  och en del har utbildat sig till dramapedagoger och skådisar.
Under hela förloppet, från skådespelarnas audition till allra sista föreställningen, vad tycker du är den svåraste utmaningen?
Den svåraste utmaningen är att få alla lika engagerade oavsett roll.
Er Askungen baseras på Disneys version från 1950 – får vi även se en pumpaformad droska på scen?
Någon pumpaformad droska blir det inte. Fantasin och ljus får forma fram det.
Det blir mycket teater för dig här hos oss men vad gör du helst utanför Hemgården?
Utanför Hemgården är jag regissör på Fenixteatern här i Borås.
Tusen tack Susanne, det ska bli spännande att se ”Askungen” på Sagateatern i december 🙂

Läs mer här.

askungen-fotografering-8
Fotograferingen skedde redan i september på Hemgårdens innergård.

askungen-sagateatern%1011-dec-web

Bloggintervju: Inför ”Drömstället”.

Har du någon gång drömt så bra och trevliga drömmar att du, när du vaknat upp, velat drömma samma sak om igen? I Christian Haglunds och Mimmi Fasths senaste produktion, ”Drömstället” skulle detta inte vara helt omöjligt då olika drömmar lånas ut på burk. Ett väldigt intressant koncept tyckte vi så vi ville veta mer och började agera drömtydare…

  • I era produktioner brukar det aldrig finnas risk för att nicka till. Är det mycket fart och fläkt i ”Drömstället”? I just denna är det nog mer fläkt än fart. Ibland måste en dra ned på tempot och leda in publiken i en viss stämning. Mysfaktorn är hög i denna föreställning. Vi gillar variation i våra produktioner!
  • Denna gång har ni ett antal rutinerade teaterrävar i gänget, bland annat Hemgårdens vice ordförande Bengt Conradsson. Finns det chans för ännu en baddräktsscen? Det har varit kul att arbeta med detta gäng skådisar, vi har haft en härlig tid med många hjärtliga skratt. Just baddräktsscener har en en större chans att få se på vårt arrangemang ”Var kommer scen?”.
  • Amatörteater i all ära men vilka är era drömskådespelare att ha med i en av era pjäser, om ni fick välja fritt? Christian: Jag hade så himla gärna arbetat med Willem Dafoe. Han är en av mina favoriter. Jennifer Jason Leigh hade inte suttit fel heller. Båda två är väldigt ombytliga i sina roller och är bra på att lämna ut sig på scenen. Mimmi: Jag hade älskat att få arbeta ihop med Kjell Bergqvist eller med Meryl Streep.
  • I ”Drömstället” kan man som sagt låna drömmar på burk, men vilket föredrar ni – nattmössa eller burka? Christian: Jag väljer nog burka, mest för att jag inte provat den och är lite nyfiken på hur den skulle vara att sova i. Nattmössa är inte riktigt min grej. Mimmi : Jag tycker att nattmössa ser så fånigt ut så jag hade också valt burka.
  • Om man har sömnproblem, kan man komma till Hemgården den 6 februari och låna sig en dröm? Är de receptfria? Om vi säger så här: kom till Hemgården och se vår föreställning så kommer du säkerligen drömma en himla massa efteråt!

DRÖMSTÄLLET
Dramakomedi om de tre kusinerna Birgit, Kerstin och Maj som arbetar på Drömstället: mötesplatsen för utlån och donering av drömmar. Verksamheten är bra och uppskattad men det är inte så många kunder som hittar dit. De utannonserar en ny tjänst och när Märta kommer på anställningsintervju blir mötesplatsen inte densamma ….

I rollerna:
Rosmarie Andersson
Inger Arvidsson
Ingbritt Bengtsson
Ingela Björklund
Bengt Conradsson
Mimmi Fasth

Manus & regi: Christian Haglund & Mimmi Fasth
Ljud & ljus: Roger Malmer
Ljudeffekt & musikoperatör: Christoffer Johansson
Dekor och rekvisita: Christian Haglund & Mimmi Fasth
Musik: Coos Bay Music and Sounds

Spelas på Allégården:
6/2 kl 18, 7/2 kl 15 & 18, 8/2 kl 15
Boka biljetter på 033-416044 eller köp på plats
Pris: 70 kr medlemmar, övriga 100 kr.
Insläpp 15 min innan aktuell föreställning

Teater Drömstället 6 februari 2015

Bloggintervju: ”En uppgörelse i att vara människa”.

Att vara människa är många gånger inte så lätt, det ska gudarna veta och den 25 oktober blir vi påminda om detta faktum av super-duon Christianteater för ungdomar på Hemgården Borås Haglund och Mimmi Fasth som då har premiär på Hemgården av ”En uppgörelse i att vara människa”. Självklart var vi nyfikna på vad de nu har i bakfickan så vi ställde dem några kluriga frågor.

Pjäsen beskrivs som ”Ett drama om det komplexa i att vara människa”. Är det en ”tung” pjäs?
Det beror på hur en definerar ”tung pjäs”. Vi skulle nog mer vilja beskriva den som berörande och surrealistisk. Precis som livet själv kan vara ibland. Vi går fullt in med dess tema och räds inte att ta upp saker kring svårhanterade barndomsminnen och att försöka leva utifrån den person en är innerst inne. Vissa kanske kan tycka att är ett tungt ämne, men allt är inte lätt i livet heller för den delen.

 Är livet komplicerat?
En stor fråga. Kort svar: ja, det kan det vara. Men mycket beror på hur en väljer att försöka leva sitt liv. Det behöver inte alltid vara så komlicerat om en har kommit underfund med vem en innerst inne är. Har en väl gjort det finns vägen till välmående och lycka oftast nära till hands.Är det några speciella avseenden ni fokuserar på eller är det livet i helhet men i kompakt format?
Vi har valt att fokusera på en persons liv och skildar såväl minnen, tankar och episoder från dåtid, nutid och framtid.

Med tanke på föreställningens komplexitet så sade Buddha en gång att man blir vad man tänker. Blev det som ni hade tänkt?
Hittlills har det sannerligen blivit så. Vi har oftast en kompromisslös vision av vilka känslor vi vill väcka med de föreställningar vi arbetar med. Vägen till det målet gillar vi att arbeta nära med skådespelarna, samtal kring kärnan och temats kontext för att tillsammans få en helhet som alla jobbar mot.


C&M (Christian och Mimmi) är numera ett välkänt kort i kultursammanhang och ni har gjort många projekt ihop med lättsamma teman. Är det dags att göra mer drama och tyngre klassiker nu?
Variation berikar livet. Därför räds vi inte några genres. ”Tiden – din enda fiende?” vi satte upp i våras var en mörk historia om bitterhet och hämnd, medan ”Ett trollbindande mysterium” hade en mer lättsam karaktär. Vi vill inte begränsa oss på något sätt. Så länge vi får idéer på historier och karaktärer vi tycker om kommer vi skriva om det – oavsett om det är komedi eller skräck. På tal om skräck sätter vi upp skräckföreställningen ”3600 mardrömssekunder” på Dramafabriken med Dennis Claesson som har premiär 31 oktober. Vi arbetar parallellt med en dramakomedi som heter ”Drömstället” och mindtwistande thrillern ’Memoria Condita” som båda får premiär i början av nästa år. Vi tycker det är mest givande att skriva eget, att inte sätta upp saker som redan gjorts, därför ser vi inte i nuläget att vi kommer sätta upp en klassiker. Men, en ska aldrig säga aldrig, som en brukar säga.

Hemgården är en starkt aktör i stadens kulturetablissemang och vi samarbetar numera ihop med bland annat Stadsteatern. Vad skulle ni vilja säga till gemena hen att kultur betyder för er?
För oss är kultur i princip hela livet. Allt det vi gör är mer eller mindre kultur. Kultur är inte bara en passion för oss, det är ett kall – det går inte att värja sig, även om vi hade velat. Kultur berikar, väcker frågor, ger inspiration, skapar spännande möten och gör så att en mår bra. Världen blir så mycket bättre och intressant när det finns ett rikt varierat kulturutbud i alla dess former.


Med dessa svar tackar vi så mycket och givetvis ser vi fram emot den 25 oktober då scenen är deras. Kanske vi rent av får reda på vad meningen med livet är? Hur som helst blir det oliiidligt spännande!

Ring 033-416044 för biljetter. Mer info finns på vår eminenta hemsida.

Bloggintervju. Inför: ”Tiden – din enda fiende?

Snart är det dags igen för manusförfattarna och regissörerna tillika radarparet Christian och Mimmi att presentera sin nästa teaterpjäs: Tiden – din enda fiende, som har premiär på Hemgården den 23 maj. Denna gång utlovas ett psykologiskt science fiction-drama om tidsresor, bitterhet och hämnd, vilket sätter stora krav på hela ensemblen, och inte minst på Christian och Mimmi som håller i tyglarna.
Vi passade på att ställa några frågor när de hämtade andan en sekund mellan alla projekt och repetitioner…
1. Pjäsen har som huvudingrediens en utarbetad och genomtänkt hämnd, som för tankarna åt Stephen Kings debutroman Carrie.. Vilka åldrar riktar sig pjäsen till?
Att bli jämförd med Stephen King är absolut något positivt. Dock har King eller karaktären Carrie inte varit inspiration för denna teateruppsättning. När vi skriver tänker vi inte åldrar och målgrupp i den bemärkelsen. Vi utgår från att alla i alla åldrar kan i princip se vad som helst på en scen. Vi skriver saker som riktar sig både till en kulturintresserad publik likväl till en ickeintresserad, där vi ofta fokuserar på välmejslade karaktärer, handling med flera lager där vi vill utmana publiken samt få dem att känna något.
2. Tyvärr är det många barn idag som inte mår bra i skolan, varav mobbning kan vara en orsak. Är pjäsen ett bidrag i kampen mot mobbning?
Absolut! Den berör mobbing, så visst är det så. Det är hemskt att det idag 2014 fortfarande finns sådant och att folk blir mobbade bara för att de är dem de är. Och man ska inte glömma av att det inte enbart är barn som blir mobbade. Det finns överallt, oavsett status och miljöer.
3. Vad tycker ni själva, kan hämnd vara bra?
Det är ett mänskligt drag med hämnd. Oftast är hämnd det första man tänker på om man blivit drabbad av något elakt, men man genomför sällan en hämnd. Hämnd är inget vi anser är någonting bra överhuvudtaget.
4. Vad inspirerade er att skriva Tiden – din enda fiende?
Vi ville ha någonting att bita i, en rejäl utmaning. Tidsresor har alltid fascinerat oss. Därför djupdök vi i massa faktaböcker kring ämnet, intervjuade lärare och forskare och besökte SP´s Fröken Ur. Det är av oerhörd vikt med vettig research. Vi ville också utmana publiken och göra en föreställning utöver de vanliga konventionerna med upplägg och scentekniska lösningar. Detta är vår hittills största regissörsutmaning. Även skådespelarnas karaktärer och roller är något utöver det vanliga.
5. Christian och Mimmi, ni är ju både regissörer och manusförfattare. Hur skulle ni säga till andra som är intresserade att få inspiration?
Generellt sett inspirerar vi varandra. Att vi bejakar våra idéer och tankar, vi liksom säger ja. På så sätt kommer man vidare och kan sedan i efterhand gå in i detalj och ändra. Att säga nej kan göra att en fastnar i smådetaljer och det är bara energi- och tidskrävande. Skriver en ihop med någon så är det är heller ingen idé att lägga någon prestige i att till exempel alltid få igenom just sina egna idéer.  Det är bra att alltid kunna skriva upp idéer en får. Att man har öppna ögon och öron och tar intryck av allt som sker i vardagen.
6. Efter ett antal projekt och föreställningar här på Hemgården, vad kommer härnäst?
Vår nästa stora grej är ett interaktivt rättegångsdrama som vi kommer att spela på Hemgårdens innergård 2-6 augusti, Ett trollbindande mysterium. ”Ett skrattframkallande interaktivt rättegångsdrama för hela familjen. Publiken agerar åhörare och jury. Baserat på verkliga händelser 1892, då turnerande trollkarlen Eduards ställde till med tokigheter i Borås.”
Sedan har vi givetvis vårens två sista Var Kommer Scen? också. Hösten kommer så klart också vara fullspäckad med spännande grejer. Men det tar vi lite senare framöver, nu måste vi iväg och repa järnet med Tiden – din enda fiende?
Målning av Marie Friberg.

Bloggintervju: Dockan Caspelino.

Hemgårdens dockteater under ledning av Christoffer Johansson är nu mitt mellan uppspelen av ”Vi reser till Tjippan”, en föreställning för barn 4 år+ och sponsrat av Swedbank. Självklart passade vi på att ställa några frågor till en i ensemblen, självaste den mäktiga Caspelino.

  • Hur är det själv, har du enkelt sparkonto eller följer du börsen? Jag litar inte på några banker med min otroliga rikedom, jag har alla mina ägodelar samlade på min mark i Tjippan.
  • Vad är det bästa med att jobba inom dockteatern? Det är att få träffa alla roliga små barn, så klart. Och att jag får rida på Tjing-Tjong.
  • I pjäsen får du ju stifta bekantskap med Lill-Puff som har magiska färdigheter. Planerar ni ett framtida, affärsmässigt samarbete? Det finns en plan som håller på att arbetas ut genom brevväxling, vi skickar brev med svalor fram och tillbaka. Med det går lite långsamt så svalorna bara reser till och från Tjippan en gång om året.
  • Tjippan verkar vara ett väldigt trevligt ställe nu när du regerar. Skulle du rekommendera Tjippan som ett sevärt resmål? Ja då, här finns det många fina saker att titta på. De sjungande juckapalmerna, de kvällsliga västskenen och vår världsberömda, en nosade fårhund, Karl. Sedan får man ju verkligen inte glömma Fula Lottas sjö.
  • Ditt utseende är slående likt läraren Severus Snape i Harry Potter, är det något du har hört förr? Jag brukar höra det ganska ofta och var faktiskt tillfrågad att spela honom i Harry Potter filmerna, men Alan Rickman hörde av sig i tårar och bad mig att tacka nej till rollen så att han kunde spela honom istället. Och vad gör man inte för en vän?
  • Slutligen, vilka är dina närmaste framtidsplaner? Härnäst ska jag bygga en ännu större sommarstuga, denna ska vara gjord av marsipan istället för kort.

Veckans bild: Blomsterprakt.

Hemgården har ju faktiskt en väldigt fin innergård också, med scen och mycket av det gamla bevarat och vi är glada över att ha en så fin oas till vårt förfogande. Men för att det ska bli ännu finare kan det också behövas lite blomster, eller hur? De här små planterades igår och ser inte mycket ut för världen men snart ska ni se sprakar det av färg på vår innergård för alla att njuta av! 🙂