Har ni någon gång reflekterat över hur oerhört mycket information vi egentligen får? Varje dag strömmar information och media omkring oss, över oss, bakom oss och ibland kan man undra, hur sjutton ska jag någonsin hinna smälta allt?
Kanske är jag, som kommunikatör, extra utsatt och när jag dessutom har tre barn omkring mig och ett jobb som går ut på att ta emot, bearbeta och utge information så kan det kännas lite tufft emellanåt. Idéskapande, processande, utformning, research, publicering – allt handlar om information. Dessutom ska man orka vara social med arbetskompisar, damen i kassan, flickvän och föräldrar. Man ska hålla sig uppdaterad genom tv och radion, man ska läsa allmäninformation i form av dagstidningar, anslag och inkommande post. För att inte tala om all reklam man omges av på anslagstavlor, reklampelare, internet, radio och tv. Det finns så oerhört mycket att lyssna på, att se på och att uttala sig om att det ibland börjar närma sig någon slags mental kokpunkt. Eller så är det bara jag.
Frågan är hur man får andrum och paus mellan allt ordbajseri? Nu när bloggar, Twitter och allt vad det heter finns, har ju alla möjlighet att uttrycka sina åsikter näst intill ohämmat. Det är nästan som att de pseudo-intellektuella försöker tävla med de professionella aktörerna om mediautrymmet och då får man god lust att sucka, slå sig för pannan och gömma sig någonstans. Frågan är bara hur?
Vissa människor skulle säkerligen lovprisa saker som yoga, avslappningsövningar eller att ta sig till lugnare platser, kanske naturen eller kyrkan. Det fungerar säkert alldeles utmärkt för vissa typer av människor, men inte för alla. Visserligen älskar jag naturen och till exempel fiske men det är inte alltid det går att göra till verklighet, speciellt inte om man måste planera och anpassa situationen när man har familj plus en hund som måste rastas i tid och otid, så det är inte så lätt alla gånger. Men oavsett hur illa det än kan tyckas så finns det alltid tillflykter och oaser, bara man tänker efter och det fina är att det inte nödvändigtvis behöver bli dyrt heller. Förslagsvis kan man plocka upp en bok att läsa för även om det innebär information så brukar man oftast finna någon slags ro ändå, någon annanstans att vila tankarna på och att utveckla sin fantasi på, vilket kan vara som en slags avslappning. Man kan rota runt lite i sin musiksamling och avnjuta sköna toner samtidigt som man drömmer sig bort om hur mycket man gillade den musiken, den artisten under ett visst decennium. Kanske man känner för att plocka upp målarpenseln och skapa ett nytt konstverk att hänga ovanför soffan eller för de större projekten, måla om en hel vägg och därmed sätta igång lusten för att göra vissa förbättringar och renoveringar i sitt hem. Kanske rentav bygga något helt på egen hand men hjälp av hammare, spik, några brädor och lite färg. Allt för att stimulera andra delar av hjärnan och vila de delar som vanligtvis blir bombarderat av det massiva informationsflöde vi har i dagens samhälle.
Eller så kan man besöka Hemgårdens hemsida och se om man hittar någon intressant kurs man kan gå på. Vi har ju trots allt ett ganska stort urval där man får möjlighet att utveckla olika sidor, intressen och förmågor hos sig själv. När man dessutom får gott sällskap plus fika så kan det väl knappast bli bättre och man får en chans att vila både hjärna, hjärta, tanke och själ.
För jag tror verkligen att vi behöver det, alla till mans, oavsett vilken typ av liv vi lever. Även om du säger att du gillar att ha fart och fläkt omkring dig, eller du hellre vill sitta hemma med datorn i knäet så tror jag att hjärnan behöver stimulans och definitivt socialt utbyte från andra människor. Det handlar om utveckling och vila på ett aktivt och socialt berikande sätt – något som Hemgården säkerligen kan hjälpa till med!
//Anders J.
Träffar: 0
